Pellets

Pellets är biobränslen som framställs av komprimerat organiskt material eller biomassa. Det tillverkas av industriavfall och biprodukter, matavfall, restprodukter från jordbruket, energigrödor och jungfruvirke. Träpellets är den vanligaste typen av pelletsbränsle och dessa är i allmänhet tillverkade av kompakt packade sågspån, vilka vanligtvis kommer från industriavfall från malning av virke, tillverkning av träprodukter och möbler eller konstruktion. Andra industriella avfallskällor inkluderar tomma fruktklasar, palmkärnor, snäckor, kokosnötskal, grenar och trädtoppar. Så kallade ”svarta pellets” är gjorda av biomassa, raffinerad för att likna stenkol och har utvecklats för att användas i befintliga koleldade kraftverk. Pelletsbränsle är kategoriserade efter deras värmevärde, dimensioner samt innehåll av fukt och aska.

Pellets – framställan och användning

Pellets framställs genom att komprimera trämaterial som först har passerat genom en hammarkvarn för att åstadkomma en enhetlig degliknande massa. Denna massa matas sedan till en press där den pressas genom ett munstycke med hål i av den storlek som krävs, vilket vanligen är 6 mm i diameter men ibland 8 mm eller ännu större. Det höga trycket hos pressen leder till att temperaturen hos träet ökar kraftigt och mjukgör ligninet vilket bildar ett naturligt ”lim” som håller samman pelleten. Pelletsbränsle kan även tillverkas av gräs och andra icke-vedartade former av biomassa som inte innehåller lignin om man tillsätter en bryggerinäring för att ge den nödvändiga hållbarheten.

Brinnande pellets som energi

Pellets kan användas som bränsle för elproduktion för kommersiellt bruk eller vid uppvärmning av privata bostäder. Pelletsbränsle är extremt tätt och kan produceras med en så låg fukthalt som under 10%. Detta resulterar i att det kan brännas med en mycket hög förbränningseffektivitet. Den praktiska formen och lilla storleken gör att pelletsbränsle passar utmärkt för automatisk utfodring med mycket fin kalibrering. Det kan matas till en brännare genom matarskruvmatning eller genom pneumatisk transport. Den höga densiteten hos pelletsbränslen är perfekt för kompakt lagring och gör transporter mycket praktiska. De kan med lätthet lastas från ett tankfartyg till en lagringsbunker eller en silo på kundens lokaler.

Pelletskaminer, centralvärmeugnar och andra uppvärmningsanordningar

Ett brett utbud av pelletskaminer, centralvärmeugnar och andra uppvärmningsanordningar har utvecklats och marknadsförts sedan mitten av 1980-talet. År 1997 lanserades i Österrike helautomatiska pelletspannor med en liknande komfortnivå som olje- och gaspannor. Med den kraftiga ökningen av priset på fossila bränslen sedan 2005 så har efterfrågan på pelletseldning ökat i Europa och Nordamerika och en betydande industri håller på att växa fram. Enligt International Energy Agency Task 40 så har produktionen av pellets mer än fördubblats mellan 2006 och 2010 till mer än 14 miljoner ton. I en rapport 2012 säger Biomass Energy Resource Center att de förväntar träpelletsproduktionen i Nordamerika att återigen fördubblas under de kommande fem åren.

Energiutbyte och effektivitet av pellets varierar en del mellan de olika sorterna. Träpellets har en energi på cirka 4,7-5,2 MWh per ton. Högeffektiva pelletskaminer och pannor har utvecklats mycket under de senaste åren och ofta har de numera en förbränningseffektivitet på över 85%. Den senaste generationen av pelletspannor kan arbeta på kondenserat sätt och därför uppnå 12% högre förbränningseffektivitet. Pelletspannor har dock fortfarande en begränsad kontroll över hastigheten för förbränning jämfört med flytande eller gasformigt eldade system. Av denna anledning är de bättre lämpade för vattenburna värmesystem på grund av den hydroniska systemets större förmåga att lagra värme. Det finns även pelletsbrännare som kan eftermonteras på oljeeldade pannor. Utsläpp såsom kväveoxider, svaveloxider och flyktiga organiska föreningar från eldning av pellets är i allmänhet mycket låg i jämförelse med andra former av förbränningsvärmare.

Problem med omfattande eldning av pellets

Ett erkänt problem med omfattande eldning av pellets är utsläpp av fina partiklar i luften. Detta visar sig särskilt i stadsområden som har en hög koncentration av värmesystem som drivs på pellets. Utsläpp från äldre pelletskaminer och pannor kan vara problematiskt men på stora installationer och nyare system finns det elektrofilter, cyklonavskiljare, filterkammare och partikelfilter som tar hand om utsläppen. Det råder osäkerhet om till vilken utsträckning förbränning av träpellets bidrar till den globala klimatförändringen samt hur klimatpåverkan kan jämföras med effekterna av att använda konkurrerande värmekällor. För att kunna beräkna till vilken utsträckning det bidrar så måste man först räkna ut och inkludera ett flertal osäkra faktorer som koldioxidutsläpp från produktionen, transporter samt den slutliga förbränningen.